Ett liv och en allvarligt skadad är redan för mycket

Svenskt trafiksäkerhetsarbete har sin utgångspunkt i Nollvisionen. Den är ett etiskt ställningstagande om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. När vi utformar transportsystemet gör vi det utifrån vår kunskap om människokroppens förmåga att klara krockvåld. Det ska vara lätt att göra rätt i trafiken och misstag ska inte straffas med döden. Vägar, gator och fordon ska anpassas och utformas efter människans förutsättningar. Ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder transportsystemet. Utformarna har det yttersta ansvaret för säkerheten men vi kan alla vara med och bidra.

Om alla sänkte hastigheten...

Lägre hastigheter minskar riskerna vid en kollision

Hastigheten är en av de viktigaste faktorerna som styr trafiksäkerheten. Hastighet påverkar sannolikheten att bli inblandad i en olycka och hur allvarliga skador man får vid en eventuell olycka. Om du kolliderar i 80 istället för 90 km/tim minskar risken att omkomma med 40 procent.

Lägre hastighet ger kortare stoppsträcka

Hastigheten påverkar stoppsträckan. Vid en hastighet i 30 km/tim hinner du stanna för ett barn eller en vuxen som befinner sig på cirka 12 meters avstånd (ungefär längden av en buss). Kör du istället 50 km/tim kommer du att köra på människan i 50 km/tim eftersom du inte ens hunnit börja bromsa.

Lägre hastighet minskar risken att gångtrafikanter omkommer

Studier av olika kollisionshastigheter i olyckor mellan bil och gående visar att det är fem gånger högre risk att en gångtrafikant omkommer om den blir påkörd i 50 km/tim än i 30 km/tim, och två till tre gånger högre risk jämfört med 40 km/tim. Risken att dödas är också betydligt högre för äldre än för yngre på grund av en skörare kropp.

Håll hastighetsgränserna och rädda liv

På statliga vägar håller 47 procent hastighetsgränsen och på kommunala vägar kör 65 procent inom hastighetsgränsen. Men på kommunala vägar med hastighetsgräns 40 km/tim är det färre än hälften som håller hastigheten. Om alla håller hastighetsgränserna kan många liv räddas varje år. I genomsnitt räddas 15 liv per sänkt km/tim i genomsnittlig reshastighet.

Ta hjälp av tekniken för att hålla hastigheten

Ta gärna hjälp av något tekniskt stödsystem som hjälper dig att undvika hastighetsöverträdelser.

Lägre hastighet är bra för miljön och ekonomin

Höga hastigheter påverkar miljön genom ökade koldioxidutsläpp, och ekonomin genom ökad bränsleförbrukning utan att några väsentliga tidsvinster görs.

Om alla skyddade sig bättre...

Bältet är bilens viktigaste skyddsutrustning

Bilbälte, bilbarnskydd och krockkuddar är de viktigaste skyddsutrustningarna inne i bilen. Bilbältet förhindra att kroppen kastas ur bilen eller slår i bilens inredning vid en kollision. Risken för att skadas allvarligt eller för att dödas i en olycka minskas till hälften om man använder bälte på rätt sätt.

Bilbältet skyddar dig själv och andra

Ungefär 98 procent av de som färdas i framsätet i personbil använder bilbältet. I baksätet är bältesanvändningen för vuxna ungefär 10 procentenheter lägre än bland passagerare i framsätet. Trots den höga andelen som använder bälte så är ungefär en tredjedel av de som omkommer i personbil obältade, det är ungefär 30 personer. Använd därför bilbältet för att skydda dig själv och andra.

Cyklisters skador kan ge livslånga problem

Ungefär 2 000 cyklister skadas varje år allvarligt i trafiken. För de cyklister som skadas allvarligt är skador på armar, axlar och ben vanligast. De som skadas mycket allvarligt har i större utsträckning också skador på huvud och ansikte. En mycket allvarlig skada innebär att man har problem varje dag. Även lättare skador på huvudet kan leda till livslånga problem och ändrar förutsättningarna för livet med trötthet, kronisk smärta och kognitiva problem. Därför är det mycket viktigt att du använder cykelhjälm när du cyklar.

Cykelhjälm skyddar från huvudskador

Cykelhjälmen halverar risken för huvudskador. Två av tre allvarliga huvudskador kan undvikas om cyklister använder hjälm. Om alla cyklister använde cykelhjälm skulle antalet omkomna cyklister kunna minska med 25 procent och totala antalet allvarligt skadade cyklister minska med 5 procent.

Bidra till ökad cykelhjälmsanvändning

Idag är cykelhjälmsanvändningen bland vuxna drygt 40 procent. Bland barn 6–15 år som cyklar till och från skolan är den 65 procent, trots att de omfattas av en cykelhjälmslag, och alla borde använda hjälm.

Vinterdäck på cykeln kan minska risken för olycka

Åtta av tio allvarligt skadade cyklister har skadats i en singelolycka. Orsaker som kan relateras till drift och underhåll ligger bakom nästan hälften av dessa olyckor. Det är därför viktigt att du även använder vinterdäck på cykeln när väglaget kräver det.

Minska risken för att skadas i en halkolycka när du går

Varje år skadas 3 000 gångtrafikanter i singelolyckor. I dessa fallolyckor har gångtrafikanten halkat eller snubblat och tappat balansen till följd av kanter eller andra ojämnheter i vägytan. Två av tre har skadats på grund av halt väglag. Av de allvarligt skadade i en fallolycka är sju av tio kvinnor och majoriteten av de skadade kvinnorna är 55 år eller äldre. Använd därför halkskydd eller skor med bra sula för minska risken att du halkar vintertid.

Om alla syntes bättre...

Cykelns utrustning i mörker

Enligt lag ska din cykel vara utrustad med reflexer och belysning när du använder den i mörker. Lyktan baktill ska visa rött ljus bakåt. Lyktan framtill ska visa vitt eller gult ljus framåt. Cykeln ska också ha röd reflex baktill, vit reflex framtill och vit eller orangegul åt sidan.

Använd reflexer för att synas

För att öka din synbarhet när du är gångtrafikant bör du använda reflexer, både i tätort och på landsbygd. Med mörka kläder upptäcker föraren i en bil med halvljus en gående på 20–30 meters avstånd, med ljusa kläder syns gångtrafikanten från 60 meter. Om gångtrafikanten bär reflex ser föraren denne på 125 meters avstånd.

Reflexer i rörelse syns bäst

Det är bra att ha hängande reflexer, gärna lågt sittande så att de träffas av bilens ljus. Placera även reflexer runt armar och ben och använd gärna reflexväst. Reflexer syns bäst om de är i rörelse.

Rätt belysning på ditt motorfordon

Att fordon har rätt belysning är viktigt för samspelet i trafiken. Det är viktigt att du ser och att du syns i trafiken. Fordon ska visa vitt eller gult ljus framåt. I dagsljus ska du använda halvljus eller annat ljus, t.ex. från varsellykta. Fordon ska visa rött ljus bakåt. Om din bil har varsellyktor framåt under dagsljus, behöver inte lyktor baktill vara tända. Men i mörker, gryning, skymning och när vädret är dåligt (regn, dimma, snöfall) måste du se till att halvljuset och lyktor baktill tänds, eventuellt manuellt.

Om alla var mer uppmärksamma...

Kör nykter och utan droger i kroppen

Enligt lag får du inte köra ett motordrivet fordon om du har en alkoholhalt i blodet som är 0,2 promille eller högre. Brottet klassas som grovt om alkoholkoncentrationen i blodet uppgår till minst 1,0 promille. Det är också förbjudet att köra med narkotika i blodet. För narkotika gäller nolltolerans, om det inte är narkotikaklassat läkemedel som är ordinerat av läkare.

Ökad risk att omkomma med alkohol i kroppen

Det finns ett tydligt samband mellan risken att som personbilsförare dödas i en trafikolycka och vilken mängd alkohol man har i kroppen. Varje år omkommer ungefär 20 alkoholpåverkade personbilsförare, vilket utgör cirka 20–25 procent av de omkomna personbilsförarna. Under år 2019 omkom fler än 50 personer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor. Då har alkohol och/eller droger påvisats hos en inblandad motorfordonsförare, gående eller cyklist, men det behöver inte vara den påverkade som omkommit.

Kör inte när du är trött

Se till att alltid vara helt nykter när du kör i trafiken, och också vara ordentligt utvilad. Även när alkoholen försvunnit ur kroppen kan du vara trött. Att vara trött i trafiken utgör också en fara, så se till att du fått ordentligt med sömn när du ska köra, och undvik att köra på natten.

Många olyckor beror på trötthet

Lagen säger att fordon inte får föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt. Utifrån studier av de som omkommit i trafiken bedöms att 20–30 procent av vägtrafikolyckorna är trötthetsrelaterade.

Håll fokus på din körning

Distraktion innebär att du förskjuter uppmärksamheten från körningen och tillfälligt fokuserar på ett föremål, en person, en uppgift eller en händelse som inte har med körningen eller trafiken att göra. Detta minskar din mentala närvaro, ditt beslutsfattande och din körprestation, och leder till en ökad risk för incidenter eller olyckor.

Undvik mobilens distraktion

Undvik att låta dig distraheras av mobiltelefonen eller annan kommunikationsutrustning. Lagen säger att du inte får hålla den i handen. Ta också hjälp av fordonets och telefonens tekniska hjälpmedel, exempelvis röststyrning, om du måste ringa ett samtal.

Vill du veta mer?

Läs Trafikverkets analys.